#3 – Någon som mår dåligt i skolan kan alltid gå till skolkuratorn

Mytbrytaren

Nej. Alla skolor har inte ens en skolkurator på plats. Ibland ska en kurator ansvara för sammanlagt hundratals elever – på olika skolor – och är därför bara på varje skola kanske en gång i veckan. Detta trots att det inte går att schemalägga när en mår dåligt och behöver hjälp.

Tyvärr har inte alla skolor samma förutsättningar med sin elevhälsa; varken med skolkuratorer eller skolsköterskor. Kommunen styr de kommunala skolorna, och beroende på hur de väljer att lägga pengarna påverkas bland annat skolkuratorerna. Det står dock skrivet i Skollagen att varje skola ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Men det står inte hur ofta eller på vilket sätt personalen ska vara tillgänglig, vilket ger utrymme för varierad närvaro skolor emellan.

Viktigt att komma ihåg är också att även om det skulle finnas skolkuratorer på plats varje dag, är det inte något för alla. För en del kan det vara en otroligt hög tröskel att vända sig till någon på skolan. Personal på skolor har dessutom anmälningsplikt, därför kan det vara lättare för många att istället eller också vända sig till en ideell organisation, dessa är inte anmälnings-skyldiga. 

Alla är individer och vi behöver därför ha flera olika alternativ för personer som behöver stöd.

Kampanjen #20myter

Kampanjen består av 20 vanliga myter om psykisk ohälsa. Myterna är insamlade via de unga vi dagligen möter i vårt stödjande arbete. Svaren kommer även dem från unga själva, samt att de är varvade med forskning och evidens där det är relevant.

Kampanjen kommer att genomföras under sommaren 2018, vi släpper 1-2 nya myter varje vecka på våra sociala medier. Utöver våra utvalda 20 myter finns utrymme för vem som helst att dela myter som de själva möts av och hashtagga inlägget med #20myter. Dessa kommer vi också sprida på sociala medier samt på vår hemsida. Läs mer!

Vill du lära dig mer?

Vi på Tilia har låtit unga själva beskriva sina upplevelser om psykisk (o)hälsa under fliken med samma namn, samt i vår blogg. Genom dessa olika berättelser märks snabbt att psykisk ohälsa och hälsa på olika sätt går in i varandra och inte alltid har en gemensam nämnare till bakgrund, ett ”varför” är för många svårt att finna. Likväl som att du aldrig kan se på en person om hen mår bra eller inte.

Behöver du stöd?

Här finns olika typer av stöd hos oss på Tilia. Det finns möjlighet att vara anonym om du vill. <3 Känner du att du inte behöver just prata med någon, men tycker det är skönt med igenkänning eller att få någon annans tankar, verktyg, erfarenheter finns vi via blogg, podd, fliken om psykisk ohälsa som du hittar här på hemsidan, men också på sociala medier, vi heter @teamtilia på Instagram.

Ida, Sofie och Ångestpodden

Myt #3 läses in av Ida och Sofie från Ångestpodden. 

Ångestpodden är en podd driven av Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg, som tar upp tankar och funderingar som många någon gång har tänkt men inte pratat om högt. På ett lättsamt blandat med allvar försöker de bryta tabun och skapa mer öppenhet kring psykisk ohälsa. I samtalen bjuds ofta olika gäster in, som själva har erfarenheter av de ämnen som tas upp i just det avsnittet.

Ida och Sofie har dessutom nyligen påbörjat sin kampanj #varärminkurator för att skapa en förändring för just situationen som myten tar upp. Några av deras krav är att; 

– Det bör finnas en maxgräns över hur många elever en skolkurator får vara ansvarig för. Idag finns det kuratorer som har ensamt ansvar för över 3000 elever. Det är inte hållbart. Varken för eleverna eller för kuratorn.

– Enligt skollagen ska varje elev ha tillgång till både skolkurator och skolpsykolog men ordet tillgång är upp till varje skola och kommun att bedöma. Det krävs en tydligare utformning av skollagen där tillgång bör specificeras.

– Tre av fyra skolkuratorer upplever sig inte hinna arbeta i förebyggande syfte så som dom skulle önska. Inför hälsosamtal som rör den psykiska hälsan minst 1 gång per läsår för varje elev.

– Kommunicera tydligare riktlinjer för när en söker vård och vart en då vänder sig för att minska köerna till BUP (Barn & ungdomspsykiatrin)