Vanliga frågor och svar
Här har vi samlat vanliga frågor och svar om Tilia och vårt stöd. Förhoppningen är att du ska få en tydligare bild av hur det går till och vad du kan förvänta dig. Hittar du inte det du söker är du alltid välkommen att höra av dig till oss.
Tilia är en idéburen organisation som arbetar för ungas och unga vuxnas psykiska hälsa. Vi finns här innan det blir akut och när det redan är det.
Hos Tilia möts unga av medmänniskor, inte experter. Våra utbildade volontärer erbjuder tröskelsänkt stöd genom samtal, chatt och gemenskap, på tider då många andra verksamheter inte har öppet.
Vi arbetar utifrån ungas faktiska behov och erfarenheter. Därför är vårt stöd gratis, frivilligt och format på ungas villkor – utan krav på diagnos, prestation eller ett tydligt “varför”.
Utöver det direkta stödet lyfter vi systematiskt det unga berättar för oss. Genom kunskap, metodutveckling och påverkansarbete synliggör vi samhällsglapp och bidrar till förändring, så att färre ska behöva hamna mellan att må dåligt och att få rätt stöd.
Tilia vill bidra till ett samhälle där unga får rätt stöd för sin psykiska hälsa och får vara precis som de är, oavsett hur de mår.
Tilia grundades 2012 av Annso Blixt. Under flera år hade hon engagerat sig ideellt som volontär i olika stödverksamheter samt arbetat inom både ätstörningsvården och skolan. I mötet med unga blev det tydligt vad de efterfrågade och vad som saknades.
Erfarenheten var att det befintliga stödet sällan fanns på ungas villkor. Annso såg ett tydligt glapp i samhället som ingen tog ansvar för. Vård- och stödinsatser, både inom det offentliga och det civila samhället, var ofta otillgängliga under kvällar, helger och lov samtidigt. Detta var tider när många unga behövde stöd som mest. Samtidigt var utbudet av stöd ojämnt fördelat, med exempelvis endast en killjour i relation till ett sextiotal tjejjourer i landet.
Som svar på detta startades Föreningen Tilia. I dag erbjuder Tilia rikstäckande, tröskelsänkt stöd till unga med psykisk ohälsa, är tillgänglig 365 dagar om året och vänder sig till alla – oavsett könsidentitet.
Tilia skiljer sig från många andra aktörer genom hur, när och för vem vi erbjuder stöd. Vår unicitet ligger i en kombination av tillgänglighet, målgruppsfokus och ett medmänskligt förhållningssätt.
- Vi erbjuder tröskelsänkt stöd utformat utifrån ungas faktiska behov.
- Tilia vänder sig till alla unga och unga vuxna, oavsett könsidentitet.
- Hos oss går det att söka stöd även efter 18 års ålder, upp till 29 år. Detta är en åldersgrupp som ofta hamnar mellan olika stödinsatser eller helt glöms bort.
- Vi synliggör våra volontärer och det medmänskliga stödet bakom Tilia – på ungas önskemål. Hos oss möts unga av verkliga människor, inte bara av en organisation eller en logotyp.
Tilia vänder sig till unga och unga vuxna, cirka 16–29 år, som behöver någon att prata med. Verksamheten är öppen för alla, oavsett könsidentitet, bakgrund eller livssituation.
Det krävs ingen diagnos, ingen pågående kris och inget tydligt formulerat skäl för att ta kontakt. Det räcker att det finns ett behov av samtal eller stöd.
Tilia finns tillgänglig innan det blir akut och när det redan är det.
Vår vision är ett samhälle där alla unga får rätt stöd för sin psykiska hälsa – och har utrymme att vara precis som de är, oavsett hur de mår.
Tilia arbetar utifrån två sammanlänkade verksamhetsområden:
- Direkt stöd till unga, genom tröskelsänkande och stödjande verksamhet utformad på ungas villkor.
Påverkans- och kunskapsarbete, där vi genom föreläsningar, metodmaterial och dialog med beslutsfattare bidrar till förändring riktad till vuxna och samhällsaktörer.
Verksamhet har vuxit fram ur det unga själva har beskrivit som saknat i samhället, och den är den största och alltid prioriterade delen av vårt arbete.
Vi finns tillgängliga 365 dagar om året och erbjuder medmänskligt stöd i olika former. Genom att arbeta tröskelsänkande vill vi göra det lättare för unga att våga söka stöd – både innan det blir akut och när det redan är det.
Många unga kommer först i kontakt med Tilia genom att ta del av vårt öppna innehåll, för att i lugn och ro kunna lära känna oss. Det kan till exempel ske via:
- vår hemsida och innehåll kopplat till känslor och mående,
- Tiliabloggen,
- Tiliapodden,
- våra sociala medier, eller
- föreläsningar och andra möten i olika sammanhang.
Vi har stor förståelse för behovet av att skapa trygghet innan man tar kontakt. När unga sedan väljer att söka stöd sker det genom vår stödverksamhet, som består av:
- Chattstöd, öppet varje kväll året om
- Mejlstöd
- Lägerverksamhet, som sommar- och nyårsläger
Allt stöd är frivilligt, kostnadsfritt och utformat på ungas villkor.er.
Tilia möter unga och unga vuxna med psykiska besvär av olika slag. Det handlar ofta om oro, ångest, stress, nedstämdhet, ensamhet och låg självkänsla, men också om livskriser, relationssvårigheter och känslan av att inte räcka till.
Många som söker sig till oss har inget tydligt ”varför” till sitt mående, medan andra har erfarenheter av svåra yttre omständigheter, trauma, självskadebeteende eller suicidtankar. Gemensamt är behovet av att bli lyssnad på och tagen på allvar.
Vi möter både unga som aldrig tidigare sökt stöd och unga som har haft kontakt med vård eller andra instanser men inte känt sig bemötta eller hjälpta.
En vanligt förekommande fråga till Tilia är hur många killar respektive tjejer som söker sig till oss. Frågan ställs av allmänheten, myndigheter och media och är ofta välmenande. Samtidigt riskerar den att förstärka snäva och ibland destruktiva könsnormer.
I vår digitala stödverksamhet möter vi i dag ungefär lika många killar som tjejer. Det är något vi ser som viktigt, inte minst eftersom killar generellt har lägre benägenhet att söka stöd för psykisk ohälsa. Samtidigt vill vi vara varsamma med hur fokus på kön används och tolkas.
När fokus enbart läggs på fördelningen mellan killar och tjejer riskerar en hel grupp unga att osynliggöras. Unga som redan i många sammanhang exkluderas av samhällets normer och system.
Tidigare har Tilia fört statistik över könsfördelning, främst eftersom bidragsgivare ofta efterfrågar sådan information i samband med ansökningar om medel. Under det senaste året har vi dock valt att upphöra med att fråga unga om könsidentitet i samband med att de söker stöd.
För oss är kön inte avgörande för vilket stöd en person behöver. Tilia vill vara en frizon från normer, krav och ideal, där fokus ligger på människan bakom kontakten – inte på könstillhörighet. För att kunna vara just den frizonen vill vi inte belasta unga som söker stöd med frågor som inte är nödvändiga för stödet.
Vårt mål är att nå så många unga som möjligt, särskilt grupper som annars har svårt att ta plats i stödinsatser. Samtidigt är vårt uppdrag att möta varje individ som människa, på lika villkor.
De som oftast vänder sig till Tilia är unga i övergången från ung till vuxen, främst i åldern 20–29 år. I en tillfällig mätning* under 2025, baserad på kontakter i vår chatt, tillhörde nästan 60 procent av de som uppgav ålder denna grupp. Det bekräftar att unga vuxna är den målgrupp vi möter mest frekvent.
*Åldersfördelning bland de unga vi möter i tillfällig mätning under 2025
Ca 60 % – unga vuxna 20–29 år
Ca 15 % – unga 16–19 år
Ca 20 % – under 16 år
Det är en livsfas där många befinner sig mellan olika system och förväntas klara mycket på egen hand, samtidigt som behovet av stöd ofta är stort.
Unga och unga vuxna behöver vårt stöd
Samtidigt möter vi även yngre under 15 år. Det ser vi inte som en annan målgrupp, utan som ett uttryck för att unga söker sig till oss tidigt innan det blivit för tungt, när behovet av att få prata med någon uppstår. För oss är det viktigt att stöd finns tillgängligt även då, inte först när måendet blivit akut.
De unga som söker sig till Tilia är ofta de som hamnar i samhällets glapp. De som inte känner sig tillräckligt sjuka för vården, som inte vågar söka hjälp, eller som tidigare har sökt stöd men inte känt sig bra bemötta. Många beskriver att det saknats ett mellanting: ett sammanhang där de får stöd utan krav på diagnos, prestation eller tydliga svar på varför de mår dåligt.
För Tilia innebär mellantinget att vara en lättillgänglig och öppen dörr. Ett stöd som utgår från människan, inte från diagnoser, kön eller livssituation. Hos oss behöver ingen bevisa hur dåligt de mår för att få stöd.
Många unga vittnar om ett allt hårdare samhällsklimat, höga krav och brist på vuxna som lyssnar och är närvarande. När det som känns svårt är diffust och svårt att sätta ord på blir vägen till hjälp ofta ännu mer komplicerad. I stället för stöd möts unga inte sällan av skuld och ansvar för ett mående som i grunden handlar om strukturella brister.
Vi möter unga som inte vet varför de mår dåligt men behöver trygghet, någon som lyssnar, sammanhang och verktyg. Vi möter också unga som varit med om svåra yttre omständigheter, eller som behöver stöd i kontakten med vård och myndigheter.
Tilia välkomnar alla. När behoven är större än det stöd vi kan erbjuda hjälper vi vidare till andra aktörer som vi har förtroende för. Samtidigt är vi varsamma med att inte slussa unga runt, eftersom många själva beskriver det som en del av problemet. För oss är det viktigt att varje hänvisning sker med omsorg, tydlighet och trygghet.
Många unga som vänder sig till Tilia beskriver en skam över att inte kunna peka på ett tydligt ”varför”. Som om det måste finnas en förklaring för att må dåligt – något konkret, mätbart eller synligt. Vår erfarenhet är att det inte alltid gör det.
Det går inte att ge ett enkelt svar på varför unga mår dåligt. Orsakerna är många och ser olika ut för varje individ. Samtidigt ser vi ett återkommande mönster i mötet med unga: bristande självkänsla. I ett prestationsinriktat samhälle kopplas värde ofta till vad en gör, presterar eller hur en ser ut. För unga kan detta bli en riskfaktor, där den egna existensen börjar mätas i resultat snarare än i att bara få vara.
När samhället inte förmår möta unga med stöd, trygghet och förståelse, ser vi att destruktiva strategier ibland blir ett sätt att hantera tillvaron. Det kan handla om att vända det svåra inåt eller utåt – i ett försök att skapa sammanhang, kontroll eller lindring. Ett samhälleligt svek kan ta många former: bristande bemötande i skolan, otillgänglig vård eller snäva normer och ideal.
Därför arbetar Tilia med att stärka ungas självkänsla. Inte för att ge enkla svar på frågan ”varför”, utan för att ge unga bättre förutsättningar att stå emot krav, hitta sitt eget värde och förstå att det värdet inte är beroende av prestation.
När vi talar om psykisk ohälsa behöver vi också ställa oss frågan vad vi faktiskt menar. Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp och kan handla om allt från psykiska besvär till specifika diagnoser. Det är också avgörande vilken åldersgrupp vi talar om, eftersom statistiska siffror skiljer sig åt åldrar emellan.
Den statistik som Tilia lutar sig mot, och som tydligt visar behovet av vår verksamhet, pekar särskilt på unga vuxna. Enligt Forte uppger unga vuxna psykiska besvär i högre grad än barn och ungdomar, och ökningen är proportionellt sett något större bland unga män jämfört med unga kvinnor (Forte, 2021).
Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens analyser en ökning av suicid bland unga vuxna i åldern 25–29 år (Folkhälsomyndigheten, 2024).
Sammantaget visar detta på ett tydligt glapp i stöd till unga vuxna, en grupp som ofta hamnar mellan barn- och vuxenpsykiatri, mellan förebyggande insatser och akut vård. Det är i detta glapp Tilia verkar.
Många unga som söker sig till Tilia beskriver en gemensam erfarenhet: att inte bli lyssnade på, att känna sig förminskade och svikna i mötet med vuxenvärlden. Förtroendet för omgivningen är ofta skadat, antingen på grund av tidigare negativa erfarenheter av vård och stöd, eller för att trösklarna upplevs som för höga för att ens våga söka hjälp.
Detta är inte en slump. I många sammanhang förs samtal om unga, snarare än med unga. Trots att de är experter på sin egen situation stängs de ofta ute från beslutsprocesser, berövas inflytande och marginaliseras på grund av ålder. När stödinsatser inte utgår från ungas faktiska behov riskerar utsattheten att förstärkas.
För Tilia är det därför en självklar utgångspunkt att verksamheten styrs av unga. Genom att lyssna, dela makt och utforma stöd på ungas villkor minskar vi marginalisering och skapar tillit. Det gäller både i vårt direkta stödarbete och i vårt påverkans- och opinionsbildande arbete.
Tilia lyfter systematiskt ungas röster i samhällsdebatten, bland annat genom podd, blogg, kampanjer och temadagen Dagen för ungas psykiska hälsa. Vi deltar också årligen i till exempel Järvaveckan och Almedalens politikervecka tillsammans med unga, för att säkerställa att deras erfarenheter når beslutsfattare.
Vi för kontinuerlig dialog med politiker och andra samhällsaktörer och utvecklar detta arbete löpande. Ett aktuellt exempel är initiativet Ungas beställning till samhället, där en central del är en namninsamling för att införa psykisk hälsa i läroplanen.
Tilia och våra unga representanter lämnade över nästan 30 000 underskrifter till dåvarande skolminister Lina Axelsson Kihlblom i samband med vår namninsamling för att införa psykisk hälsa i läroplanen. Detta var en milstolpe i vårt påverkansarbete för att öka kunskap, förebygga ohälsa och sänka trösklarna för att söka stöd.
Genom att kombinera direkt stöd med långsiktigt påverkansarbete bidrar Tilia till att minska utsatthet och marginalisering, både för den enskilda unga och på strukturell nivå.
Tilia arbetar både förebyggande och främjande för ungas psykiska hälsa.
Det förebyggande arbetet sker bland annat genom skolsatsningar i gymnasiet med fokus på självkänsla och verktyg för psykisk hälsa, där unga får verktyg för att bättre förstå sig själva, stå emot krav och hantera svåra känslor innan de växer sig för stora.
Även vår stödjande chattverksamhet kan ses som en förebyggande insats. Genom att finnas tillgängliga tidigt, sänka trösklar och erbjuda samtalsstöd innan ohälsa fördjupas, bidrar vi till att psykiska besvär inte utvecklas till allvarligare psykisk sjukdom.
Det främjande perspektivet finns genomgående i hela vår verksamhet. Genom att stärka ungas självkänsla, skapa trygga sammanhang och öka kunskap om psykisk hälsa bidrar vi till bättre förutsättningar för välmående på lång sikt.
Därtill är vårt påverkansarbete för en mer tillgänglig vård och en skola som bättre möter ungas behov en viktig förebyggande insats för framtida generationer. Genom att lyfta ungas erfarenheter och driva strukturella förändringar vill vi minska risken för att unga hamnar i psykisk ohälsa redan från början.
Tilia arbetar systematiskt för att sänka trösklarna till stöd. För många unga kan det kännas stort och övermäktigt att ta kontakt med en myndighet, vårdinstans eller skolkurator. Därför finns vi där unga redan är – på nätet – med stöd som är lättillgängligt, frivilligt och utan krav.
Vi arbetar relationsskapande genom att vara öppna med vilka vi är. Hos Tilia finns människor bakom verksamheten, inte bara en logotyp. Genom att synliggöra våra volontärer med namn, bild och presentation på hemsidan skapar vi igenkänning och tillit. Vi vill visa att vi är medmänniskor – ofta med liknande erfarenheter – som finns här för att lyssna.
Unga är också delaktiga i utformningen av vår verksamhet. Genom referensgrupper och löpande dialog säkerställer vi att stödet utgår från ungas faktiska behov och önskemål. Det bidrar till att verksamheten upplevs relevant, trygg och trovärdig.
Som ideell organisation har Tilia ingen anmälningsplikt. Många unga berättar om en rädsla för att vuxna i exempelvis skolan ska föra information vidare till föräldrar om de söker stöd. Den rädslan gör att många väljer att inte söka hjälp alls. Hos Tilia kontaktar vi aldrig föräldrar, vilket skapar en trygghet för unga att våga ta första steget.
Alla våra volontärer har egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller av att vara närstående. Den erfarenheten bidrar till en förförståelse som gör att unga slipper förklara eller försvara sitt mående. När orken att sätta ord på det svåra saknas kan det vara avgörande att mötas av någon som redan förstår.
Genom tillgänglighet, transparens och medmänsklighet bygger Tilia förtroende – och gör det lättare för unga att våga söka stöd.
Vi anser att det handlar om normer och värderingar, till exempel genom att samhället har målat upp en bild av att stark är att inte må dåligt, och att svag är att må dåligt. Dessutom att vi inte ska vara svaga utan bara starka. Det gör det svårt för vissa att prata om känslor och mående.
Det är även viktigt att vi pratar om psykisk ohälsa eftersom det dels fortfarande tyvärr finns stigma och tabu kring ämnet. Om vi pratar mer om ämnet och sprider kunskap så ökar förståelsen och vi kan avdramatisera att det är något fel eller konstigt. Utan är något som faktiskt kan drabba alla. Och att det är helt okej – både att må dåligt och att våga be om hjälp.
Det kan också handla om okunskap i att en måste vara en expert för att kunna möta en person som mår dåligt. Det stämmer inte. Våga fråga, våga lyssna, våga vara en medmänniska. Våga stanna kvar för en person som inte mår bra, för det händer oss alla någon gång i livet.
I en sammanställning från 2018, baserad på Tílias konversationer med unga, handlade 54 procent av samtalen om kontakt med vård- eller behandlande verksamhet. Bland de unga som haft kontakt med vård- eller behandlande verksamhet uppgav 76 procent att de inte var nöjda med det stöd de fått, medan 24 procent upplevde att de fick det stöd de behövde.
I samtalen framkom återkommande orsaker till varför stödet inte upplevts fungera. Det handlade bland annat om att inte bli lyssnad på, att inte bli förstådd i sin situation, att känna sig otrygg i kontakten, brustet förtroende, en rädsla för att vara till besvär, att enbart bli hänvisad till medicinering eller att stödet avslutats på grund av utebliven psykiatrisk diagnos.
Även om vi i dag inte har en motsvarande kvantitativ mätning specifikt om bemötande, ser vi att bemötandefrågor fortsatt är ett av de mest återkommande samtalsämnena i chatten. Unga beskriver ofta att det inte är bristen på insatser i sig som är avgörande, utan hur de blir mötta i kontakten. Den bilden stärks också i Tília´s rapporter, där unga återkommande lyfter vikten av att bli lyssnade på, tagna på allvar och mötta utifrån sin egen situation, utan att bli dömda eller behöva bevisa hur dåligt de mår.
Sammantaget visar både tidigare statistik, återkommande samtalsmönster och ungas egna beskrivningar att bemötandet ofta är avgörande för om stöd upplevs som hjälpsamt eller inte.
Aktuellt
Här kan du ta del av det senaste från Tilia, genom berättelser, rapporter och nyheter om vårt arbete för ungas psykiska hälsa.
-
Pressmeddelande ny hemsida, varumärke och rapport
20260211 Tilia lanserar nytt varumärke, ny hemsida och samlar 14 års ungas röster i ny rapport Idag lanserar Tilia ett…
Läs mer
-
Rapport – Varför är då samhället uppbyggt på ett sätt som gör det i princip omöjligt för oss att leva och må bra? (2026)
Ladda ner rapporten på svenska Download the report in english I samband med att Tilia lanserar ny hemsida och ett…
Läs mer
-
Dubbelheten i att bli ung vuxen
Du är vuxen nu, säger de till mig när jag uttrycker att jag inte kan eller klarar av det som…
Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Håll dig uppdaterad inom psykisk hälsa för unga
Tilias möjliggörare
Bakom varje ung människa som vågar, varje idé som blir verklighet och varje steg mot bättre psykisk hälsa finns våra fantastiska företagsvänner, partners och bidragsgivare.
