Om fler unga bjuds in i referensgrupper inför beslut som påverkar oss, kanske det blir lättare att vara ung idag?

”Jag tycker det är jättespännande det här. Jag har arbetat med detta i över 30 år, men har ändå ingen aning om vad ni kommer lyfta idag!”

– Anders Wahlberg, ordförande Psykologförbundet

Tilia pratar ofta om vikten av att föra fram ungas röster i diskussioner som handlar om oss och inte bara låta de vuxna spekulera kring vad vi kanske, eventuellt, troligtvis behöver och söker. Vuxna har inte vuxit upp under dagens förutsättningar i den miljön som vi unga lever i – hur ska de då kunna veta vad som fungerar?

Det var därför stort för oss, att vi: unga från Tilia tillsammans med representanter från Sveriges Elevkårer, blev inbjudna till Regeringskansliet av den nationella samordnaren på området psykisk hälsa och Psykologförbundet med syfte att bli just lyssnade på och att våra ord kommer bidra till framtida arbete kring psykisk hälsa i vårt samhälle.

Arbetet var utformat som en workshop inför seminariumet ”Ungas beställning till samhället” i Almedalen 5/7 klockan 16:00 – 17:30 och vi skulle formulera ungas beställningar till samhället – konkreta möjliga åtgärder för att främja och hantera den psykiska ohälsa bland unga som bara ökar.

Gemensamt kom vi fram till att information och medvetenhet, skola och fritid, samt stöd var de tre kategorierna där vi främst såg möjligheter till förbättring, och att individanpassning bör vara fokuserat i allt. Varje år föds ungefär 100 000 barn – det är 100 000 unika individer som kommer fungera på 100 000 olika sätt.

Uppdaterad information om vad psykisk hälsa innebär anser vi ska finnas tillgänglig i varje skola, och att det ska vara inskrivet i skollagen att de har ett ansvar att informera. Vid utebliven information ska de stå till svars för det!

Även media behöver ge utrymmer för information om var vi kan vända oss – både landstingets stödmöjligheter men också föreningar och organisationer, samt att det är okej att be om hjälp även om du inte har en diagnos eller ”sjukdom”. Du ska inte behöva må dåligt på något vis. Därför måste fler ta sitt ansvar att hänvisa till att det finns stöd att få, även när man skriver om till exempel terrorattentat eller mord, eftersom det också kan leda till oro och ångest efter att ha läst. 

I skolan vill vi också ha en välfungerande elevhälsa, där kuratorer inte får saknas eller bara vara tillgängliga en dag varannan vecka. Det går inte att planera in när någon behöver hjälp och stöd.

Det krävs även att elevhälsan blir lättillgänglig för de som behöver hjälp, och att de arbetar uppsökande med förslagsvis hälsosamtal med alla elever varje termin skolgången igenom, och visar sig i korridorerna.

”Jag fick vänta i sju månader på hjälp, och under den tiden blev jag ju bara ännu sämre!”

Vi tror också på att alla måste få veta att det finns bra stöd för unga är på internet, att få vara anonym, gör att det blir mycket lättare för dem som kanske skäms för sitt mående. Det kan också finnas en känsla av utanförskap i att om man är den elev som till exempel vill gå på en föreläsning om psykisk ohälsa och att kompisarna inte vill, gör grupptrycket att man låter bli. Detsamma gäller att våga ta information om psykisk ohälsa. Där har internet en jättestor betydelse för oss. Att ta del av andra människors historier, citat och vart man kan få stöd och att man kan göra det anonymt utan att någon annan ser. Här finns ofta stödet också på andra tider än 8 – 17 vilket är jätteviktigt. Det skulle också vara en lösning för skolans värld, att kuratorer ska finnas tillgängliga några timmar efter skoltid istället för att det är som det är nu, när eleverna är på lektioner dagtid.

Alla förtjänar en trygg plats att kunna utvecklas, få stöd om så behövs, och känna att det finns mängder av möjligheter i livet där andra lyssnar på ens behov.

Det skadar i alla fall inte att fråga vad som behövs, och lyssna på svaren. <3

Tack för idag! /Jackie, 20 år och ung röst från Tilia